Norrsken vid Högklinten
Norrsken
Aurora och Älvorna
Norrsken
Enda sen jag fotade solnedgången vid Högklinten så har jag haft en idé om att fota norrsken från en och samma plats, att befinna sig på 270 meter över havet och ha fri sikt över Höga Kusten skulle ge något unikt.
Men jag hade aldrig kunnat drömma om att denna kväll så skulle bli så pass storslagen som den blev.
Det hela började egentligen under lördagskvällen då jag for ut för att fota norrsken vid en sjö och jag lyckades fånga en bild där älvorna dansade över den blanka sjön tillsammans med Aurora i sista ljuset av skymningen.
Tyvärr blev dimman allt tätare och jag var tvungen att fara hem. Även om jag var nöjd med bilden så hade jag hoppats på fler bilder av norrskenet.
Dagen efter var förhållandena för norrskenet fortfarande bra och jag bestämde mig under dagen att denna dag skulle jag fara ned till Högklinten, bestiga berget och stå där och fota norrskenet över när det dansade över landskapet.
Kvällen kom och jag sade god natt till mina barn och for iväg med kameran fulladdad och minneskorten tömda. Jag vandrade längs vägen uppför berget och kom fram platsen jag hade fotat solnedgången vid. Till min förskräckelse insåg jag att platsen inte dög då norrsken från öster skulle bli dolt bakom en hel del träd.
Att förflytta sig sent på kvällen uppe på ett berg där stigarna är lätta att tappa bort är långt ifrån optimalt, men som tur var hade jag markerat ut den andra platsen i kartappen när jag var uppe på berget sist. Efter en stund var jag äntligen framme, jag ställde upp stativet och monterade kameran och skicka iväg ett meddelande till min norrskensvän i Umeå om att jag var hade bytt plats och bara inväntade att norrskenet skulle komma igång.
Det tog knappt en minut efter att jag hade skickat meddelandet som dansen började komma igång.
Det blossade upp så pass ordentligt att havet började reflektera norrskenet.
Även i den andra änden av norrskenet började dansen blossa upp ordentligt till det sista av skymningsljuset.
Mitt under denna dans fick jag se något jag inte har sätt på väldigt länge och det är mångfärgat norrsken där pelarna skiftar i flera färger, i detta fall mellan grönt, lila och blått.
Norrskenet hade nu dansat i lite mer än en timme och det började lugna ner sig lite. Den stora bågen som hade dansat kraftigt, gick nu över till att bli till en svag båge medan mindre norrsken började dansa upp på himlen på lägre höjd.
Helt plötsligt kunde jag se en norrskensfärg som stod ut från resten av norrskenet och jag riktade kameran och fångade en intensiv röd färg i en del av norrskenet. Dock så försvann det lika fort som det dök upp, men jag fick det på bild.
Därefter började dansen att intensifieras igen, bågen som under en längre tid hade legat som en slöja över himlen började röra på sig och skapade bland de skarpaste och längsta norrskenspelarna jag någonsin har sett.
När jag trodde att det inte kunde bli bättre så bestämde sig Aurora att dansa loss så hela himlen fylldes av hennes färg, snabbt, hetsigt och oerhört vackert.
Det blev en show utan dess like och i stunder som denna önskar man ibland att man hade ett mer vidvinkligt objektiv än Sigmas 16/1.4 objektiv, som jag har monterat på min Canon M6 MKII, som ett fish-eye objektiv. Det hade gjort att jag hade fått med större delen om inte hela himlen i bild.
Men jag ska inte klaga, den utrustningen jag har är så fantastiskt bra då det är kompakt (viktmässigt) och ljusstarkt, vilket ger väldigt korta slutartider. Alla bilderna som visas här är tagna med en slutartid under två sekunder. Hade jag haft ett objektiv som är betydligt ljussvagare så hade jag inte kunnat fånga många av bilderna på det sättet som jag har gjort.
Nu började det bli sent och jag var nöjd, mer än nöjd faktiskt, och började vandra nedför berget. Jag stannade upp efter en bit och fångade en sista bild som fick skogen att de ut som om den stod i brand.
En bättre kväll än denna hade man knappt kunnat önska sig och med över 500 bilder på minneskortet så blev det ett ganska långdraget arbete med att hitta de bästa bilderna och fylla ut detta blogginlägg, för det blev så många som blev bra.
Nu inväntar jag nästa norrskenskväll och hoppas på att det blir minst lika magiskt som denna kväll, dock så har jag ett litet problem. Jag måste komma på en bra plats att fota ifrån.
