Nätra Fjällskog i vinterskrud
Skogslandskap
Morgonljus uppe på Västanåhöjden
Snötunga träd
Nätra Fjällskog är ett friluftsområde som jag återbesöker varje vinter, dels för den enorma snömängden men också för att skogslandskapet påminner om fjällen.
Ordet Fjällskog, har dock en helt annan betydelse än vad många tror.
Ordet fjäll i ångermanländskan betyder den bortersta/innersta obebodda delen av en socken där fäbodar ligger. Fjällskog betyder med andra ord fäbodskogen. Nätra Fjällskog blir då Nätra Fäbodskog.
Majoriteten av alla fäbodar försvann under 1940-talet, men ett flertal blev kvar som jaktstugor och på 1960-talet fick man upp ett intresse om att bevara dessa och göra området till ett friluftsområde, vilket Naturvårdsverket beslutade om 2016.
Mitt första besök denna vinter i fjällskogen var redan den 20:e november, när den första snön hade lagt sig.
Trots att det var mulet så var det oerhört vackert och dessutom så fanns det isrosor överallt på träden och även på ledstolparna.
Nästa tillfälle som jag begav mig dit var 14:e januari och det var betydligt mycket mer snö då, både på marken och i träden.
Jag mötte morgonrodnaden uppe på myren, oerhört vacker morgon och ljuset var fantastiskt.
Det bästa denna morgon var att snön låg i stort sett orörd. Jag har aldrig gått upp mot Västanåhöjden utan att det har varit någon annan före mig, vare sig det är preparerade spår eller vanliga skidspår.
Detta gav mig med andra ord unika möjligheter till att fånga vyer som annars inte hade varit möjliga.
I min vandring upp mot toppen gick jag avsides lite, mest för att se ifall jag kunde fånga något som inte tillhörde leden och jag fann mig denna snötunga tall.
Det är just detta som lockar mig till Nätra Fjällskog varje vinter, de snötunga träden som genomgår en obeskrivlig förvandling som förändrar skogens utseende.
Att få kunna uppleva detta utan att behöva bege sig till fjällen är magiskt.
En av mina favoritbilder från denna dag är följande bild på en tall som är tillsynes helt täckt med snö, från marken ända upp till toppen.
En vecka senare var jag tillbaka igen, den 21:a januari, och jag vandrade direkt upp mot toppen, utan att fota något på vägen, just för att fånga gryningsljuset på 430 meter över havet.
Denna dag bestämde jag mig för att fånga bilder nedanför Västanåhöjden, framförallt på sydsidan då jag hade fascinerats över hur det såg ut från toppen veckan innan.
Jag kände bara att jag var bara tvungen att utforska området och fånga så mycket av det på bild.
Men innan jag begav mig ned från toppen så tog jag en bild på de snötunga träden som var upplysta av morgonsolen.
Området jag hade sett helgen innan var en stor snötäckt myr och svag som jag är för vinterlandskap så var jag bara tvungen att utforska och se vilka möjligheter jag hade där. Snömängden där skiljde sig inte direkt från topp av höjden och vyn var fantastisk.
Jag vandrade runt myren och gick längs kanten bland de otroliga snöpelare som granarna utgjorde med all den snö som de hade på sig.
Det är lite som att vandra i en sagovärld, där träden är tornar sig som vita pealre upp mot skyn och trollen gömmer sig bakom varje snöklädd sten. Nog för att jag inte såg några troll, men dessa träd skulle man gärna vilja återbesätta i sagoböcker.
Därefter blev det tyvärr blidväder och träden tappade all snö. Jag begav mig dock tillbaka en sista gång den 18:e februari för att fånga den lilla snön som fanns i träden då, en mulen dag som skapade en annorlunda atmosfär i skogen.
Att snö kan förvandla ett landskap och framförallt en skog så pass mycket. Det är nog det som är det magiska i Nätra Fjällskog och just därför så lockas det massor med längdskidåkare till fjällskogen för att uppleva det magiska landskapet och de sagolika träden.
Vintern är dock inte över än i Nätra Fjällskog, snön brukar ligga kvar långt in i april och har man tur så kan man hitta snö som ligger kvar i skuggområden även i maj. Men för mig så har det varit fantastiska, om än få, vandringar i fjällskogen och oavsett om jag beger mig ut dit mer under denna vinter eller ej så blir detta slutet för detta blogginlägg.
Fina bilder och informativ text. Tack för att deu delar med dig.
Tackar 🙂