Ett erkännande – jag har misslyckats
Jag tror att de flesta skulle inte hålla med mig när de läser rubriken till detta blogginlägg, men faktum är att oavsett hur man ser på saken så måste jag erkänna att jag har misslyckats och jag ska berätta varför. Men innan jag gör det så tänker jag ta upp tre saker.
Exkursionen
Vi skulle kunna säga att allting började hösten 2017 då jag bestämde att jag skulle ha en exkursion i norrskensfotografering.
Min plan var att jag skulle hålla i en liten exkursion för lokala fotografer i norrskensfotografering och vi skulle hålla oss till vid Storsand ute vid Norrfällsviken. Vi skulle samlas vid Ullånger och åka ut till den tilltänkta platsen och anledningen till den platsen var att det var tillräckligt stor plats för flera personer att kunna fånga norrskenet på bild och dessutom så hade man fri sikt.
Jag lyckades samla ihop en del människor men att styra upp en sån sak var ett helt företag i sig. Med de korta prognoserna man har inom norrsken så gick det helt enkelt inte att styra upp det hela då många var upptagna med annat och det är inte som att fara till Abisko där det är norrsken var och varannan kväll och därmed betydligt lämpligare plats för en norskensexkursion.
Jag blev tvungen att avbryta det hela och bad om ursäkt till allihopa. Det positiva är att jag fick en norrskensjägare i Sollefteå som vän och vi for faktiskt ut och fotograferade norrsken tillsammans.
Varför jag drar upp en fem år gammal grej är för att det finns ett mönster som du snart kommer lägga märke till och som vi kommer diskutera längre ned i texten.
Fotoskolan
Mitt under pandemin, närmare bestämt 2021, gick jag ut och berätta att jag skulle starta upp en fotoskola för naturfotografer. Det skulle bli i bloggformat och omfatta allt gällande hur man kommer igång med att fotografera fåglar, vilt, landskap, norrsken och så vidare.
Det bästa var att det skulle vara gratis för alla att läsa. Det skulle hjälpa nybörjare att komma igång vad det gäller utrustning, vad man ska tänka på och även ge lite tips för redan erfarna fotografer som behöver lite inspiration och idéer.
Jag har nästan skrivit klart två kursavsnitt och sist jag jag arbetade på det var i januari i år, det vill säga nio månader sen.
Tanken med detta var att dels hjälpa nya fotografer men också för att driva in en hel del trafik till min hemsida.
Fotoprojekt
Precis som med fotoskolan så bestämde jag mig för att starta upp ett fotoprojekt under 2021 som jag skulle arbeta med under några år och sedan publicera det. Jag hade läst hur andra har kunnat göra precis samma sak under två-tre år och sedan publicera det med gott resultat.
Det var bara en detalj jag glömde, de var fotografer på antingen deltid eller heltid. Jag är fotograf på min fritid.
Jag pratar om en fotobok med kulturhistoriskt värde med varierande naturmotiv och berättelser om områdets betydelse, hur det kom till och hur dess historia tog slut och vad som finns där idag.
Jag har samlat in massor med material kring detta, jag skulle även behöva ta mig en tripp till arkivet på Umeå Universitet för att få fram mer information än det jag har lyckats samla ihop tills idag.
Man skulle kunna säga att jag har kommit en bit på vägen, men jag har inte varit till Umeå Universitet än och jag har inte läst igenom så mycket av det materialet jag har.
Det tilltänkta fotoprojektet skulle ge en unik läsarupplevelse med vackra naturbilder om ett väldigt unikt naturområde i Höga Kusten och dessutom ge läsaren en inblick i dess historia.
Mönstret
Så vad har exkursionen, fotoskolan och fotoprojektet gemensamt?
Ingen är slutförd, alla är idéer som kläcktes i all hast och jag intygade mig själv om att dessa var så pass bra idéer till den grad där jag gick ut och berättade om dessa, utan att tänka mig för ifall det var något jag faktiskt kunde genomföra.
När jag fixade i ordning hemsidan i våras så påbörjade jag ett inlägg liknande detta, där jag gick igenom fotoskolan, fotoprojektet och även utställning och almanacka, kommer till det strax, och skrev i stort sett klart hela blogginlägget.
Men jag publicerade det aldrig och på sätt och vis så är jag glad för det, för det inlägget var mer av en statusuppdatering och försökte ge ett positivt sken om att jag kommer slutföra alla dessa grejer som jag har nämnt och leva i en falsk förhoppning om att det inte skulle sluta som med exkursionen, det vill säga att ge upp.
Erkännandet
Det är i just det här skedet som jag erkänner mitt misslyckande, jag har inte levt upp till vad jag har lovat till er som läsare och följare, men jag har inte heller levt upp till mina egna förväntningar och det har nog varit den svåraste biten att erkänna.
Likt exkursionen, kommer jag lägga ned fotoskolan för naturfotografer och jag kommer inte heller ta upp det igen. Det tar för mycket tid, inte i självaste förarbetet för det mesta kan jag då jag har läst väldigt mycket om just fotografering och jag kan i stort sett fota bröllop om det vore så, men jag är dessvärre en introvert som hellre fotograferar djur än människor. Utan det är i självaste skrivandet samt att ha bilder till hands som fyller ut och hjälper till att förklara visuellt det jag menar i texterna.
Jag älskar att skriva, jag har inte problem med det men att skriva samma text om och om igen för olika inriktningar inom naturfotograferingen tröttar ganska fort ut mig. Det blir för repetitivt och jag är en person som inte riktigt klarar av det, jag blir uttråkad vill hellre göra något annat.
Jag är också impulsiv när det kommer till idéer, vilket tenderar till att jag har flera projekt samtidigt och jag kommer på fler projekt än vad jag kan avsluta. Det är något jag borde ta lärdom från mitt andra fritidsintresse, nämligen hantverk, och det är att inte påbörja ett nytt projekt förrän det första är klart. Skulle jag hantera hantverksintresset som fotointresset så skulle det ligga påbörjade saker över hela verkstaden och inget skulle bli klart.
Skillnaden med fotograferingen är att jag kan ha ett långtgående projekt parallellt med mindre och kortare projekt för att var mer effektiv, annars skulle jag kunna få vänta flera år med att påbörja ett nytt projekt. Men jag ska absolut inte ha flera mindre projekt pågående parallellt och definitivt inte tänka på nästa projekt när jag borde fokusera på det projektet jag har framför mig. Det är lite som med att läsa böcker, jag kan läsa två böcker parallellt så länge en är på svenska och den andra på engelska, men jag kan inte läsa två på samma språk samtidigt.
Framtiden
Om jag ska ta lärdom av vad jag just har skrivit så borde jag börja om från noll, helst inte ha några projekt alls, bara radera allt och börja om på en blank sida.
Dock så kommer jag bara radera ett projekt och det är fotoskolan, faktum är att jag har redan gjort det och en sten lossnade. Jag känner ingen ånger, bara en lättnad över det.
Men innan jag fortsätter så måste jag gå tillbaka till där jag nämnde utställning och almanacka.
Almanackan
När det gäller almanacka så har det funnits ett intresse för det ända sen 2018 och jag blir till och från påmind om att mina följare faktiskt efterfrågar en almanacka från mig med motiv från Höga Kusten.
Dessvärre så finns det lite problem som behöver lösas först. Till en början var det att få ihop 12 bra bilder som representerade varje månad, men idag är bekymret något helt annat. För bilder kan jag få ihop, inga problem. Istället handlar det om smått tekniska bekymmer.
Jag bedriver min försäljning av bilder via en egenanställning hos Convoy som ger mig friheten att slippa allt pappersarbete och bara koncentrera mig på att fota och sälja bilder.
Hur det fungerar rent ekonomiskt är att en kund beställer en bild från mig, jag beställer en utskrift från Picno, jag betalar fakturan från Picno med egna pengar och när kunden har betalt fakturan från Convoy så får jag tillbaka pengarna som jag har gjort utlägg för och resterande samlas på ett konto hos Convoy som jag sedan kan ta ut som lön när det väl kommer upp i en vettig nivå.
Problemet kommer när jag behöver lägga ut större summor på förhand, vilket skulle bli självfallet med almanackor. Jag måste komma i kontakt med en svensk printstudio/tryckeri, som trycker almanackor, som kan kommunicera direkt med Convoy gällande faktureringen. Det ska tilläggas att jag måste ta förskottsbetalning på alla beställningar innan alla almanackor kan beställas från printstudio/tryckeri och därefter skickas till respektive kund.
Som du kanske förstår så finns det en hel del att lösa här, men när jag väl har löst alla de tekniska och ekonomiska aspekterna, då kommer jag presentera en almanacka som ni kommer kunna beställa av mig.
Utställning
När det kommer till utställningar så har vi haft pandemi i två år och det är lite av den största orsaken till att jag inte har haft någon utställning. Utställningar planeras oftast en tid i förväg för att kunna få en tid där bilderna ska få pryda en vägg i en lokal. När det gällde under pandemin så kunde man ha oturen med att få ha utställningen just då man sätter in de hårdare restriktionerna, vilket förhindrar folk från att se utställningen.
Men det är inte bara pandemin som har varit en del av bekymret, det andra är att hitta ett tema som fungerar som en röd tråd genom hela utställningen och dessa ska helst vara utskrivna i olika storlekar som 40 x 30 och 70 x 50 cm, lite beroende på vilken lokal som man planerar att ha utställningen i. I vissa fall kan det bli 100 x 70 cm om man vill visa riktigt stora bilder samt att det finns väggyta för det.
Trots det så ligger en utställning närmare till hands än en almanacka då allt jag behöver är ett par bilder som följer ett tema samt införskaffa ramar till dessa. Dessutom så kan jag ha samma utställning på olika platser runtom i Örnsköldsviks kommun och ramarna kan jag sedan återanvända till andra utställningar som har andra teman.
Nu kan vi äntligen gå tillbaka till framtiden och vad som gäller härnäst från min sida.
Tillbaka till framtiden
Mitt långgående projekt blir självklart fotoprojektet, men jag sätter inte längre ett slutdatum för det utan jag påbörjar med det när jag känner att jag har tillräckligt med bildmaterial för att utgöra en grund och sedan jaga rätt på det textmaterialet jag inte har samt påbörja sammanställa från det jag redan har. Det kan vara klart om fem år eller tio år, vi får se med tiden helt enkelt och jag bör inte stressa med det.
Jag har ett mindre projekt just nu tillsammans med en förening, som jag är med i, samt diskussioner med en turistförening där båda är till för att gynna turismen i Nätradalen som jag bor i. Detta är projekt som kommer ha ett avslut och är något verkligen ser fram emot och framförallt att få vara en del av.
När det gäller utställning så är det nog inte lika långt bort som med almanackan, men jag kommer inte sätta press på mig utan jag kommer försöka planera detta noggrant och komma fram till ett tema innan jag börjar fråga mig för i de lokaler som jag vet har utställningar. När allting är klart, först då berättar jag att jag kommer ha en utställning.
Tills dess kommer jag inte yttra mina idéer förrän jag verkligen har påbörjat dem och vet att jag kan slutföra dem!
Känner igen mig i ditt resonemang har själv haft ide’r liknande dina dock inte på samma plan. Men vad man oftast missar är vilket enormt jobb det ligger bakom olika saker . Har ett exempel då jag skulle hjälpa en kille som skriver om våran kommuns historia och jag skulle omvandla bandade intervjuer till text och tyckte d va väl en baggis men insåg att det skulle ta mig flera månader av hela min fritid att genomföra detta vilket i praktiken inte fungerade . Så man förstår varför många av dessa workshops kostar en del då det ligger mycket jobb innan själva workshop är igång . Men fördelen med våra misstag och missräkning av tid är att vi förhoppningsvis lär oss något av dom
Mvh Alf Ryhn
Vilken mardröm! Jag vet när jag spelade in mina föräldrars LP-skivor på datorn 2004-2005, för att de skulle kunna lyssna på det som CD-skiva i bilen, var något av en pärs att ta sig igenom. En låt på tre minuter tog 10 minuter för att bli klar med innan man kunde gå till nästa låt.
Så är det, vi blir ju en erfarenhet rikare och ibland undrar jag hur de klarar av att ha sådana workshops med tanke på hur mycket som måste förberedas, att måste fungera in i minsta detalj och om något skulle brista i hela kedjan så kan det förstöra hela workshopen.