Canon EOS R7, min framtida kamera?

Den 24:e maj lanserade Canon två nya kameror i R-familjen, R10 och R7, vilken den senare är det den här artikeln kommer handla om.

R7, som namnet antyder, är den spegellösa uppföljaren till 7D-serien och här nedan summerar jag kort om dess specifikationer:

  • 32,5 MP APS-C sensor
  • 15 b/s med mekanisk slutare
  • 30 b/s med elektronisk slutare
  • Dual Pixel AF II med autofokusspårning av människor, djur och fordon
  • Digic X bildprocessor
  • Fullt vinklingsbar skärm
  • 4K/60p och FullHD/120p
  • Dubbla UHS-II kortplatser
  • ISO-32000 för foto och ISO-12800 för film
  • Inbyggd bildstabilisering (IBIS)

Med det ur vägen så tänker jag prata om varför detta skulle kunna bli min framtida kamera, men också nämna ett flertal saker jag absolut inte gillar med den.

Det positiva

Kameran kommer med en helt ny 32,5 MP sensor, det är alltså inte densamma som i 90D/M6 MKII, som ger betydligt bättre ISO-prestanda i sämre ljusförhållanden och därmed möjligheten att kunna fota vilt under den blå timmen eller mitt i en skog utan att vara orolig över att bilden kommer vara alltför brusig. Självklart är det något som kommer fungera bra vid nattfotografering, som vid norrsken.

Autofokusen, med sina 651 AF-områden som täcker hela skärmen, har möjligheten att automatiskt kunna spåra och sätta fokusen direkt på djurens ögon eller kropp, inklusive fåglar, vilket underlättar just den typen av fotografering. Mer tid till att fokusera på kompositionen än att styra runt fokuspunkten manuellt, vilket är positivt. Utöver det så klarar den även av att spåra människor och fordon. Att autofokusen klarar av att fokusera vid svagt ljus (-5 EV) är ett stort plus.

Just dessa två saker i sig gör kameran oerhört intressant för min del, jag skulle få fler bilder som är värda att behålla och med 15 bilder per sekund så skulle jag också kunna fånga de mer actionfyllda bilderna samt att jag skulle kunna vara bara några få meter ifrån ett djur eller fågel och fota helt ljudlöst med elektronisk slutare.

Att dessutom ha en fullt vinklingsbar skärm är rena drömmen när man fotar i ett läge där man inte kan titta genom sökaren eller när man fotograferar landskap i porträttläge. Det är faktiskt något jag saknar när det gäller M6 MKII som jag har, jag hade det på M50 och det är rätt skönt att bara kunna titta rakt ned på skärmen istället för att huka sig för att se vad det är man fotar.

Den kan också filma i 4K, med eller utan beskärning, och det förstnämnda kan ge grym filmkvalité tack vare att den översamplar från 7K, det vill säga hela sensorn, medan den andra gör det möjlighet att ”zooma” in ytterligare på djuret man filmar 1:1. det vill säga att den utnyttjar exakt 3840×2160 pixlar av sensorn. Ifall jag skulle vilja filma det jag gör så är denna kamera ypperlig för det, faktum är att den passar väldigt bra som vlogging-/filmkamera då den har C-log3 för färgkorrigering i efterhand. Enda nackdelen är att det finns inte så många vidvinkliga RF objektiv som är lämpliga för R7 då det är 1,6 gångers beskärningsfaktor i och med att sensorn är mindre än de i fullformatskameror. 

Vi får inte heller glömma den inbyggda bildstabiliseringen som ger upp till åtta stegs bildstabilisering beroende på objektiv, detta gör det möjligt att kunna ta bilder med betydligt längre slutartiden än normalt och även få riktigt stabila filmsekvenser trots att man filmar handhållet.

Det negativa

Den första punkten är vädertätningen. R7 har en vädertätning som motsvarar 90D, vilket är inte alls i närheten av den vädertätningen som 7D MKII har och jag har fått detta bekräftat av Canon själva. Även om 90D har en bra vädertätning så bör man inte utsätta den för alltför mycket fukt, regn eller snö medan 7D MKII klarar av det mesta. När ryktena om lanseringen av R7 dök upp, hoppades jag på att den skulle dela samma eller liknande kamerahus som R5, för den har samma klass av vädertätning som 5D MKIV och tittar du på 7D MKII och 5D MKIV kamerahusen så är de slående lika och de kan mycket väl ha samma form av vädertätning (ej bekräftat). 

De tog bort ratten på baksidan av kameran. Förvisso flyttade de den så att den sitter runt joysticken, vilket gör att du har allt på en plats utan att flytta tummen, men jag vill ha en tredje ratt också. En för slutartid, en för bländare och en för ISO. M6 MKII har det och även om jag inte fotar vilt med den kameran så är det underbart att ha den möjligheten. Istället fick vi en fyrvägskontroller (D-pad) och det är bland de mest värdelösa kontrollerna som finns på en kamera, ha en ratt där istället som jag kan ställa in vad den ska göra. Dessa fyrvägskontroller är något som har varit typiskt för billiga nybörjarkameror, men detta är en kamera som kostar 17 000 kr och ska föreställa toppmodellen bland Canons APS-C kameror.

Bildkälla: Canon Asia

Den här kameran är främst riktad till viltfotografer samt sportfotografer av alla sorter och det är oerhört synd att man har prioriterat den mekaniska slutaren och lyfter fram den och inte den elektroniska. Även om jag har pratar tidigare om hur bra sensorn ser ut att vara och den snabba bildserietagningen så har kameran en stor svaghet och det är att den är inte en stackad sensor. En stackad sensor gör att den kan läsa av sensorn betydligt fortare än en vanlig sensor, vilket är just det som sitter i denna kamera. Låt säga att du fotar en fisktärna vid en hamn och du har en massa segelbåtar i bakgrunden. Låt säga att du panorerar för den snabba fågeln och du väljer elektronisk slutare för att du vill få så många bilder som möjligt, utan att väsnas alltför mycket. Vad som händer är att fågeln kommer till stor del se bra ut, men alla master som kommer med i bakgrunden kommer bli väldigt sneda, detta fenomen kallas också för rolling-shutter.
Med andra ord så kan du endast använda det elektroniska läget på djur som är ganska stilla och att du inte rör hastigt med kameran som vid panorering, för allting annat kan det ge oönskat resultat.

När vi ändå är inne på ämnet om bildserietagning så kommer vi fram till bufferten och här är jag oerhört besviken. Om Canon hade valt betydligt snabbare CF-Express kort på åtminstone en av kortplatserna så hade det gett en enorm skillnad, men nu sitter vi med 51 RAW-bilder vid 15 b/s och 42 bilder vid 30 b/s. Det första ger möjligheten att fota i 3,4 sekunder innan bufferten är fylld medan den andra ger blott 1,4 sekunder. Ibland kan det räcka, men min erfarenhet är att 3 sekunder räcker inte alltid till, vilket är precis det jag har med 7D MKII med dess 10 b/s. Nu ska det gå att variera mellan antalet bilder per sekund och därmed kan bufferten räcka något längre, men för att jag ska veta det måste jag testa kameran.
En annan sak jag inte såg från någon av de YouTuber som fick äran att testa kameran, eller på Canons hemsida, är ifall det finns ett så kallat tyst mekaniskt läge som på 7D MKII. Det läget ger en möjlighet att ta 4,5 b/s och man hör bara ett svagt klickande som är tillräckligt tyst för att djuren inte direkt bryr sig, åtminstone inte fåglar. Med tanke på hur sensorn är skapt så hade det varit en mycket bra funktion för den mekaniska slutaren att ta kanske 5-7 b/s med betydligt tystare slutare. Jag hoppas dessutom att slutaren är tystare än på M6 MKII, för den är oerhört högljudd på den kameran.

En del YouTuber har klagat på den lågupplösta elektroniska sökaren, den har bara 2,36 miljoner punkter medan många andra har runt 5 miljoner punkter. Visst, det hade tagit mer på batteriet med högre upplösning, men hade gett betydligt bättre skärpa.
Jag kan dock inte uttala mig innan jag har testat den själv.

R7 är en uppföljare, inte ersättare av 7D MKII

Många har, likt mig, väntat på en ersättare till Canon 7D MKII och den kameran lanserades hösten 2014, den jag har är inköpt sommaren 2016, vilket betyder att den börjar komma till åren. Det är inte på något vis en dålig kamera, men ISO-prestandan börjar bli lite begränsande när man börjar jämföra med liknande kameror idag och även om autofokusen är bra så är det inget som riktigt slår de nya smarta autofokussystemen som kan sätta fokusen beroende på motiv.

Men tyvärr så är detta inte en ersättare, faktum är att den är långt ifrån det.

Vädertätningen är en stor detalj, att inte kunna möta samma vädertätning som 7D MKII gör att du kan inte utsätta R7 för samma väder som med den förstnämnda, även om du har vädertätade objektiv.

Att man inte har direkt utökat bufferten är att ta ett steg bakåt. Att utöka bufferttiden med 0,4 sekunder och 21 bilder på nästan åtta år är faktiskt ett skämt, framförallt med en kamera i den här prisklassen. Man har i många år skämtat om ”the Canon cripple-hammer”, vilket betyder att Canon måste alltid dra ned något på kameran och ta bort funktionalitet bara för att, som inbyggd intervallometer (vilket 7D MKII har men saknas i många andra nyare modeller som Canon EOS R). När man släppte R5, R6 och till sist R3 så trodde man att tiden för ”the Canon cripple-hammer”-eran var över, men ack vad vi hade fel. Här tog Canon fram den på nytt och skalade bort massor med saker utan som helst vettig förklaring. Snabbare kort, som CF-Express, som förvisso är ganska dyra, eller större inbyggd minne i kameran hade kunnat löst detta med bortåt 100 RAW bilder, vilket hade varit acceptabelt.

Att sensorn inte är stackad för snabbare utläsning är också en del av detta ge mycket men ta alltid bort något. 7D MKII var egentligen en fattigmans 1DX kamera, den hade mindre sensor men autofokusen, vädertätningen och mycket annat var i stort sett i toppklass. Här har man lämnat den filosofin, R7 är inte en fattigmans R3, eller framtida R1, även om den delar samma autofokussystem som R3, där den var först med att kunna ha autofokusspårning av fordon. Den elektroniska slutaren hade kunnat varit snudd på oslagbar i prestanda och konkurrenskraftig gentemot andra kameratillverkare, om den bara hade varit stackad.

Min slutsats är att just dessa punkter gör att den är en spirituell uppföljare, allt den delar med 7D MKII är just 7:an i namnet, men absolut inget annat. Därför anser jag att den inte är någon ersättare för 7D-serien i RF-systemet. Möjligen att R7 MKII kan leva upp till det, men vi får nog vänta fem, sex år tills dess.

Är R7 fortfarande intressant för mig?

Trots negativiteten så har jag ett visst intresse av kameran. Jag kan använda alla min objektiv till den, bortsett för de som är specifika för M6 MKII, och de egenskaper den har gällande autofokusspårningen av djur samt ISO-prestandan är en helt klart en förbättring gentemot 7D MKII.

Att kunna sitta/ligga stilla och fota ett djur som är väldigt nära en med en helt tyst slutare ger möjligheter som jag inte tidigare har haft, det till trots att jag just skrev att sensorn inte var stackad. Så länge djuren inte gör alltför hastiga rörelser och att jag inte behöver panorera så kommer bilderna ge det resultatet som jag förväntar mig.

ISO-prestandan kommer till pass när ljuset inte räcker till, att gå över ISO-3200 på 7D MKII är inte att rekommendera medan R7 bör vara god för ISO-6400 och kanske till och med ISO-12800 utan att ge alltför brusiga bilder och därmed tappa skärpan. Det dynamiska omfånget som sensorn ger kommer i sig göra en enorm skillnad gentemot 7D MKII sensor och 32,5 MP ger gott om utrymme för att beskära bilden och fortfarande kunna skriva ut den i 100×70 cm utskrifter.

Jag kommer förhoppningsvis kunna testa kameran snabbt under en fotomässa i höst och jag kommer att ta bilder med den för att kunna bedöma ifall det är en kamera som skulle kunna fungera för mig, även om några minuter på ett mässgolv aldrig kommer kunna ge mig den fullständiga bilden av kamerans prestanda så kommer det ge mig en tillräcklig inblick som kan avgöra framtida köp.

Kommer jag pensionera min 7D MKII?

Kort svar, nej. Jag kommer inte heller göra mig av med den. Det är en bra backup kamera som kommer väl till användning ifall jag blir tvungen att skicka in R7 för reparation eller ifall jag ska fota i miljöer som kräver med vädertätning, som vid stora vattenfall. Ett exempel är när jag fotade vid Rista fallet, där jag var tvungen att torka av linsen mellan varje bild jag tog. Jag skulle inte vilja utsätta vare sig M6 MKII eller R7 för det.

Det är också kameran som kickade igång min livsresa igenom fotograferingen och kan helt enkelt inte slita mig från den.

Föregående Nu kan ni beställa bilder av mig!
Nästa Ny bild i butiken: Soluppgång i Nätrafjärden

2 Kommentarer

  1. Tack för intressanta tankar! Jag har idag 90D och delar i stort sett rakt av alla tankar med dig.

    Jag tror att ”problemet” för Canon är att de inte vill ha en för dyr kamera eller att den kommer för nära R6 i pris och därför har man fått tulla på många av sakerna du nämner. Utan koll på vad det skulle kosta så tror jag den stackade sensorn definitivt är en sådan medan det kanske hade gått att ja bättre vädertätning utan att den rusar för mycket i pris.

    Jag håller helt med, den är fortfarande intressant men inte lika självskriven som jag hade hoppats. Priset var dock en överraskning, den blev billigare än jag trott. Men man har som sagt också kompromissat friskt.

    • Faktum är att Canon 7D MKII kostade mer vid lanseringen och då räknar vi inte ens in 7 år av inflation, så pass billig är R7. Jag hade räknat med att kameran skulle kosta 20 000 kr och jag tror inte att folk hade gnällt på det priset om vi hade fått en stackad sensor och en vädertätning mer likvärdig 7D MKII.

Lämna en kommentar Avbryt svar

Hoppsan, du råkade klicka på den andra musknappen! Bara att klicka igen så försvinner detta meddelande.