Årets första fågelskådning
Svartmes
Större hackspett
Sidensvansar
Jag hade planerat inför denna dag sen nyår och när det äntligen började närma sig så hade det kommit en hel del snö samt att vädret såg lovande ut.
Så idag kom den stora dagen jag hade väntat på, min första riktiga dag som jag skulle tillägna åt fågelskådning.
Jag har fotograferat fåglar sen 2009, men aldrig koncentrerat mig så mycket på vad det är för fågel jag fotograferar. Så var det ända tills mitten av 2016 då jag dels gick med i fågelgrupper på Facebook men också på grund av det rika fågellivet som finns här i Köpmanholmen. Till sist så fångade det mitt intresse på en helt annan nivå och bestämde mig för att bli fågelskådare.
Min personliga åsikt kring att fotografera fåglar är att ingen dag är den andra lik, du ser olika fåglar beroende på årstid och tid på dygnet. Vissa fåglar finns överallt medan andra är inte lika lätta att se. Sen är det också en utmaning att fotografera fåglar med deras tvära kast i luften eller hoppande i träden. Till sist, fåglar är också väldigt vackra varelser.
Min dag började med att jag såg talgoxe, domherre och större hackspett under min morgonpromenad med hunden. Men det visade sig att det skulle bli betydligt bättre än så när jag väl begav mig ut i skogen med kameran.
Runt elva på morgonen befann jag mig i skogen vid foten av Prästberget och till en början fann jag inte en enda fågel, det var helt tyst. Men efter en stund fann jag en större hackspett som hamrade i ett träd.
Därefter hörde jag massor mer fågelkvitter från olika mesar och sen hörde jag ett högfrekvent sjungande och jag försökte hitta källan och till sist hittade jag den! En liten fågel som aldrig står stilla och far runt bland tallkvistarna och stundtals gånger så stod den nästan helt stilla i luften innan den for iväg igen. Vad jag såg var Sveriges minsta fågel – kungsfågel! De är bara 9 cm långa och väger runt 5-6 gram och livnär sig på insekter. Att den lilla kroppen kan ha så mycket energi, så som de far runt bland grenverken är för mig helt otroligt. Men det var inte bara en kungsfågel jag hade runt mig i skogen, det var faktiskt hela tre stycken och av de hundra bilderna som togs så var bara en enda av dem en fullträff.
Med tanke på att solen aldrig riktigt går upp på himlen i Ångermanland så är det väldigt ont med dagsljus, och därför är det svårt att få till skarpa bilder med snabbare slutartider. Trots det så är jag väldigt nöjd med denna, jag fick med allt – inklusive den gula randen på hjässan.
Mitt i fotandet av kungsfåglarna så dök en annan fågel upp under en gran och jag hukade mig snabbt och knäppte av några bilder på skogens lilla punkare – tofsmesen.
Det är sällan jag lyckas komma så nära en tofsmes eller snarare sagt, det är sällan en tofsmes kommer så pass nära mig.
Såhär långt tyckte jag att dagen var perfekt, men den hade mer att erbjuda. Rätt som det var så hörde jag ett svärmande ljud från sidensvansar och bara ett tiotal meter ifrån mig satt nu cirka 50 stycken sidensvansar! Jag försökte försiktigt att ta bilder på dem utan att väcka deras uppmärksamhet, vilket skulle bara leda till att de flög iväg.
Att uppleva sidensvansar i skogen är inte samma sak som att se dem i ett äppelträd i ens egen trädgård. Det är mycket tystare i skogen och deras karaktäristiska ”kvitter” hörs väldigt väl och dessutom mycket klarare än vad de gör i ett samhälle.
Dessutom är det något speciellt med att få se dem i en mer naturlig miljö, upplevelsen blir annorlunda och även bilderna. Jag lyckades inte få en sån där ”pangbild”, men är ändå nöjd med resultatet med tanke på att jag inte kunde röra mig så mycket utan att fånga deras uppmärksamhet. Vid ett tillfälle låg jag till och med på en stor sten och fotograferade sidensvansarna.
Jag sökte efter gråspett, men såg ingen. Jag började nu vända hemåt och gick en helt annan väg ner för berget. Jag befann mig i en väldigt tät skog nu och till min stora förvåning så fick jag se två stycken spillkråkor plus en gulsparv. På grund av snårigheten och samt att allt gick så fort så hann jag aldrig få några bra bilder alls. Jag såg även tre andra fåglar som jag aldrig lyckades identifiera, men däremot såg jag en nötkråka innan jag kom ut ur skogen.
När jag väl var ute ur skogen igen gick jag förbi en tomt med massor av fågelmat och jag kunde se både talltita och talgoxe och dagens sista fågel blev en svartmes.
På det stora hela så är jag nöjd med de fåglar som jag har fått se och fota idag, det blev långt över min förväntan och när jag väl var hemma så skrev jag in i fågeldagboken alla arter som jag såg idag.
Nu längtar jag tills nästa tillfälle och jag hoppas att jag kommer stöta på flera av de arterna som jag såg idag och förhoppningsvis så får jag alla på bild.
Notis: Tyvärr så har jag inte originalen till en del av bilderna och därmed så har de den gamla copyright-loggan.
