Om du är intresserad av detta foto, så kontakta gärna mig!

Hur man fotograferar norrsken del 1: när vet man att det blir norrsken?

16 september, 2016 ,

24 mm, f/4, 4 sek, ISO-800

Norrskenssäsongen är äntligen igång igen, efter att himlen exploderade i underbara färger under den 23:e augusti, men också under hela första veckan i september! Bättre start på säsongen kan det inte bli och för varje säsong (som varar från augusti/september till  april/maj) så blir det bara fler och fler som beger sig ut och skådar det vackra skådespelet och fotograferar det. Men hur vet man när det är norrsken och hur fotograferar man det?

Det svåra med norrsken är inte att få det på bild, utan det är att veta när det verkligen blir norrsken. Men som tur var så måste man inte vara astrofysiker för att räkna ut när det är dags att ta kameraväskan och bege sig ut på landet, långt från stadens ljus.

Jag kommer i två delar berätta hur man fotograferar norrsken och i denna del ska jag berätta hur man vet när och var det blir norrsken.

Norrskenscommunityn

Det finns tre sätt att få veta när det blir norrsken och det absolut lättaste sättet är att följa facebook-communityn Norrsken och när de väl skriver att det blir dunder och brak och att hela himlen kommer gå under i en limegrön nyans – då är det dags att bege sig ut. Den sidan blandar norrsken med skön humor och förklarar att vår gasboll till sol ibland ger oss färgstarka utbrott på en nivå som vemsomhelst kan förstå.

Norrskensappar

Det näst enklaste sättet är att installera en app på mobilen som berättar när det blir norrsken. Tyvärr så kräver många av dessa appar att man förstår norrskensdata för att få ut den fulla potentialen ur appen. En annan nackdel är att ibland så ger apparna ingen bra information om huruvida det faktiskt kommer bli norrsken eller inte. De appar som jag har testat baseras på ett värde som kallas för kp-index (mer om det senare) och när de väl notifierar om att det blir norrsken inom kort tid så bygger det på just ett teoretiskt kp-index och inte på faktisk data.

Läsa av norrskensdatan själv

Så om man själv vill veta när det blir norrsken och dessutom vill få mer förståelse för norrskensdata så bör du läsa vidare.

Kp-index och G index

På vår sol bildas det så kallade coronahål och ur dessa slungas det laddade solpartiklar i riktigt höga hastigheter och när ett coronahål är i riktning mot jorden finns det goda chanser för norrsken. Normalt tar det två till tre dygn innan solpartiklarna når jorden och innan dess börjar man skapa prognoser. Det är här kp-index kommer in. Kp-index är kort och gott en skala på 0-9 där 0 är inget norrsken alls medan 9 är kraftigt norrsken som syns ända ner till Italien. I denna skala finns även en till skala som kallas för G-index och dess skala börjar vid kp 5 och slutar vid kp 9, vilket ger G1-G5. Vid kp 5 eller G1 så räknas det som stormstyrka för norrsken och ju högre G-värdet är desto starkare storm.

Vid en styrka av kp 2 så är norrskenet synligt i Umeå, kp 3 är synligt i Sundsvall, kp 4 Stockholm, kp 5 (G1) Göteborg och kp 6 är väl synligt över hela Sverige.

I Kiruna mäter man det magnetiska värdet hos norrskenet och ritar upp det i ett magnetogram och med hjälp av det kan man se det nuvarande kp-värdet. På denna sida (SpaceWeatherLive) kan man avläsa det aktuella värdet det är den översta grafen man är intresserad av. Ju lägre värde desto starkare norrsken. Ett värde på -30 nT (nanoTesla) motsvarar kp 2, -60 nT = kp 3, -120 nT = kp 4, -210 nT = kp 5, -360 nT = kp 6.

Den amerikanska NOAA SWPCS skapar prognoser utifrån preliminär data man får efter soleruptionerna och dessa tre-dygnsprognoser är väldigt teoretiska, ibland har de rätt och ibland har de fel. Lite som när en meteorolog lovar solsken på sommaren.

En bra sida som man kan hålla koll på när det gäller prognoser är Aurora Service, scrolla ned till 3-day forecast där man delar upp dygnet i åtta tretimmars perioder där man uppskattar kp-index för varje period. Notera att man tiden anges i universaltid (UTC) som inte är beroende av någon tidszon eller sommartid/vintertid. Under sommartid får man lägga till två timmar för Sverige och på vintern blir det bara en timme. Så kl 21-00 motsvarar 23-02 på sommaren och 22-01 på vintern. De flesta norrskensappar har tre-dygnsprognos, så i detta fall kan det vara lättare att ha det på mobilen än att läsa en hemsida hela tiden.

18 mm, f/3.5, 13 sek, ISO-1600

Solvinden

Solvinden är plasman av laddade partiklar som slungas ut vid en soleruption och denna solvind består av viktiga saker som skapar norrskenet, hastighet, densitet och polaritet.

Hastighet

När solpartiklarna slungas ut så görs de det i olika hastigheter, ibland är de långsamma och ibland är de väldigt snabba. Normal hastighet ligger mellan 250-350 km/sekund. Denna låga (!) hastighet resulterar oftast i långdragna norrsken utan några större händelser. Men vid hastigheter runt 400-450 km/s och högre så börjar det hända saker, norrskenet dansar och ju högre hastighet, desto mer dansar den över himlavalvet.

Densitet

Densiteten beskriver hur många solpartiklar som finns per kubikcentimeter (p/cm3) och ju fler, desto bättre. Intensiteten av norrskenet avgörs ofta av densiteten och framförallt färgerna, eftersom partiklarna krockar med atmosfärens kväve och syre atomer. Det är också just dessa atomer som skapar färgerna. Men densiteten är starkt beroende av hastigheten, är hastigheten låg så hjälper inte en hög densitet av partiklar. Men är densiteten hög och även hastigheten, då finns det en chans för ett starkt norrsken om polariteten är korrekt. Värden under 10 p/cm3 anses lågt.

Polaritet

Jag nämnde tidigare om laddade solpartiklar och magnetogram. Solpartiklarna som slungas ut från solen har ett eget magnetfält, precis som jorden, och antingen har de en nordlig eller sydlig riktning. Om vi tittar på jordklotet så är den en enda stor magnet (det är därför kompasser fungerar) och nordpolen representerar den nordliga magnetiska riktningen (nord) medan sydpolen är den sydliga magnetiska riktningen (syd). Om du kommer ihåg när man använde stavmagneter i grundskolan på fysiklektionerna så kunde man aldrig para ihop två nord eller två syd med varandra, däremot gick det bra att para ihop en nord och en syd eftersom de attraherade varandra eller om man lade de spegelvänt bredvid varandra och det är så det fungerar här.

Om solpartiklarna har sin sydliga riktning mot nord(polen) så attraheras de av jordens magnetfält och därmed blir det norrsken. Om partiklarna har sin nordliga riktning mot nord(polen) så blir det inget norrsken. Det betyder att ju starkare den sydliga magnetfältet/polariteten är mot nord, desto större chans för norrsken! Denna laddning betecknas Bz och mäts i nanoTesla. För den som verkligen vill fördjupa sig i detta kan läsa mer här.

Magnitud

Jag nämnde inte denna tidigare, men den har ändå en viss betydelse. Detta är en liten fördjupning och överkurs. När man pratar om Bz, By, Bx och Bt så syftar man på det interplanetära magnetfältet mellan solen och jorden. Man kan se det som ett koordinatsystem med tre axlar, x, y och z. X-axeln sträcker sig direkt mellan jorden och solen. Y-axeln sträcker sig i direkt 90-graders vinkel från x-axeln och är horisontell (tänk ekvatorn). Z-axeln, den som avgör polariteten, är den vertikala axeln (tänk dig en linje som går genom på polerna). Bt beräknas genom pythagoras sats, fast i ett tredimensionellt rum istället för tvådimensionellt och ju högre detta värde blir – desto starkare norrsken kan det bli. Därför kallar vi den för magnitud eller förstärkning, för den ökar magnituden hos norrskenet och är direkt avgörande ifall densiteten eller hastigheten skulle vara låg. Ett värde över 7-8 nT är att föredra.

28 mm, f/4, 4 sek, ISO-1600

Kortfattat

Hastigheten avgör hur mycket norrskenet kommer dansa, densiteten avgör intensiteten hos färgerna i norrskenet, polariteten avgör om det ens blir ett norrsken och magnituden avgör hur pass förstärkt norrskenet kommer att bli. För att se live-data från satelliten DSCOVR (Deep Space Climate Observatory) för dessa värden, besök SpaceWeatherLive. Värt att notera är att DSCOVR-satelliten ligger drygt 1 500 000 km från jorden och därmed finns det en fördröjning efter att solpartiklarna har passerat den och tills dess de träffar jorden, detta märks ut i graferna som en linje.
Kp- och G-index avgör hur pass långt ned över Sverige som norrskenet kommer att vara synligt.

Redigerad 2017-10-18

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.